Hjälp Vilken Bortskämd Unge
Redan när han var liten så var detta ett problem men i och med att jag var ensam hemma med honom om dagarna så kunde jag avvänja honom. Jag visade honom att det går att ha roligt fast ingen bär på honom. Så där var problemet löst. MEN än en gång så dyker detta problem upp. Vet inte om det beror på att han var sjuk och sedan så kom feber och tänder och det blev mer bärande än vanligt men nu vill C att man bär på honom under nätterna när han sover. Så, ni kan förstå att man är trött. Man är ju trött som småbarnsförälder annars men nu är det verkligen bara för mycket. Det jobbiga är att det är inte hans fel utan han är bara ett litet barn som har uppfattat bärandet som något tryggt och det är så han vill bli tröstad för det är ju det han är van vid sen han bara var ett par dagar gammal.
Det jag ville komma till, någon som vet nån bra metod att använda sej av för att avvänja detta? För känns meningslöst om jag ska hålla på och avvänja honom och sen kommer det folk till oss eller om vi åker bort och så ska han bäras runt hela tiden. Känns otroligt elakt mot C också för i ena stunden är det ok att bäras runt och i andra så får han gråta för att förstå att jag inte tänker gå runt med honom hela dagarna. I samband med detta så tänkte jag även lära honom att somna själv, i sin säng. Han har alltid sovit i sin säng. har aldrig haft några som helst problem med det tidigare och han somnar alltid runt klockan åtta så det är inte heller ett problem men är ju det här med att man måste bära honom. När han väl har somnat så vaknar han varje halvtimme och vill att man ska bära på honom och skriker om man lägger ner honom. Nu är han ju så pass stor så att man ska kunna lära honom att det är ok att somna i sin egen säng och vaknar han så ska han ju kunna somna om. Sa till H att jag även kommer prata med hans och mina föräldrar för tycker inte att det är ok att folk ska bära på honom hela tiden. Man kan leka med honom på andra sätt. Han har hur mycket leksaker som helst, gåstol, ALLT.
Läste precis om femminutermetoden och sova hela natten kuren och vet inte vad man ska tycka. Någon som testat?
Sova hela nattenkuren 4 sure !
MLee: Den funkade på Ella va? Nåt måste jag göra iaf, men känns så meningslöst om folk ändå kommer o bara är på honom o man har inte mage o säga till. Går ju att leka med barn på andra sätt ju.
Den fungerar FÖR bra ! :D
MLee: Men förstår mej inte riktigt på den?
Du kommer klara det så bra love!
Lissa: Ja, fast jobbigt o se honom gråta ju =(
Jag personligen tror inte på metoderna, de kanske funkar för stunden. MEn usch vad grymt, jag tror de bara blir otrygga av det i framtiden.
Hann inte skriva klart...
Kan det kanske hänga ihop med att han hade kolik och vart van att ni bar på honom? Han kanske tycker de känns tryggast så. Sover han med er i sängen nu, annars kanske det kan funka.
Filippa var lite så hon med, hon ville bara vara i famnen. Amades bara till sömns så jag ammade läääänge... Sedan fick hon sova hos oss. Var jobbigt just då, men runt 1 år vart hon världens lättaste att söva och på nätterna. Nu vill hon aldrig vara i famnen istället :)
Hoppas ni hittar någon lösning,blir jobbigt för er alla annars...
Linda: Mmhm jag vet känns så otroligt elakt och som att man sviker dom men vet liksom inte vad man ska göra längre. Han hade inte kolik när han var liten men alla gick runt med honom hela tiden. Jag sa det redan då, att folk skulle sluta bära på honom för han skulle bli van och det är ju jag som är med honom 24/7 så det skulle gå ut över mej, och tro mej har inget emot o bära honom är ju jätte mysigt men min rygg har ju redan pajat och dessutom ska man kunna lägga honom ifrån sej utan att han gråter men vet inte vad som hänt. Han blev så här för två veckor sen i samband med att han blev sjuk och nu funkar ingenting. Han har alltid sovit i sin egen säng utan några som helst problem. Idag fick han faktiskt gråta av sej, var skit jobbigt men lämnade honom inte ensam satt o sjöng för honom o så. Håller på att skriva värsta matschemat för honom med för vet inte varför men han äter jätte dåligt under dagarna och vaknar en gång under natten och äter och vill avvänja honom så måste se till så han äter ordentligt under dagarna istället så han klarar sej utan mat hela natten. Så tips och råd är jag väldigt tacksam för =)
Min son ville bara ammas till sömns, både på kvällen och på natten, vilket blev vääldigt jobbigt i längden. Ibland kunde det ta en timme, och man själv kände sig bara som en mjölkmaskin. Var tillslut desperat, och provade fmm. Det var det bästa vi någonsinn gjort! Vi började när han var åtta månader, efter fem dagar somnade han inom fem minuter (från 25 första kvällen). Sedan tog det ca en vecka till innan han började sova hela natten i sin säng, vilket han har gjort sedan dess, nu är han snart 20 mån.
Jag tror tvärtemot linda. Min son lärde sig att det inte var farligt att vara själv i sängen, och han är verkligen det tryggaste barnet man kan tänka sig. Dessutom är jag helt övertygad om att han själv mår bättre av att få sova ordentligt, vilket fmm lärde honom.
Men tillsist är det ju ens egen magkänsla man måste följa, de som säger att fmm är grymt kommer aldrig att ändra sig, och de som provat den och förespråkar den (som jag:) kommer alltid att rekommendera den. Bara du kan avgöra vad som är bäst för din grabb. Lycka till!
Mia: Åhh, tackar för alla råd och alla tips. Man vet inte riktigt vad man ska göra. Hade ju varit lättare om man hade ett barn sen tidigare för då är man erfaren och vet vad som funkar och vad man ska och inte ska göra. Just nu är man bara riktigt osäker på allt. Mina föräldrar tycker också att fmm är helt utmärkt så länge man märker att barnet inte tar skada och han verkar inte ha gjort det, för första gången på två veckor så har han sovit sen innan kl 19 o utan att vakna en enda gång. Vet inte riktigt vad som hände så han började sova så oroligt, om det var det att han var sjuk eller tänderna och febern men får iaf hoppas att det blir bättre. Satt och läste lite förut och är tydligen som så att upp till 35% av alla barn har sömnsvårigheter så är ju inte ovavnligt men man blir ändå orolig att något är fel. Men tack så jätte mkt för kommentaren, skönt att veta att man inte är ensam =)
